Etikettarkiv: mord

I en annan värld skulle de satans mördarna straffats

[REV] I helgen skojade vi om att sonen skulle få udda andranamn: Abu Ammar eller Abu Jihad. Idag blev skämtet inte ett dugg roligt längre.

På morgonen den 16:e april 1988 vaknade jag till nyheten att Abu Jihad, andraman i PLO och en av Fatahs ledare, mördats i sitt hem i Tunis av israeliska soldater. Den dagen blev inte som det var tänkt, händelsen glömmer jag aldrig.Lika lite som jag tror att jag någonsin kommer att glömma vad jag gjorde när jag fick höra om dagens attack mot Ship to Gaza.

Att en nation tar sig rätten att mörda en utländsk medborgare, på utländsk mark är egentligen anmärkningsvärt. Men när det gäller Israel är ju tyvärr denna typ av brott mot internationella lagar snarare regel än undantag. Israel har aldrig tvekat över att frakta hem fredliga vetenskapsmän i trälådor och sedan spärra in dem i fängelse för att de berättat om israeliska kärnvapen. Israel har aldrig tyckt det är konstigt att kidnappa eller mörda andra ”fiender” på utländsk mark. Och att Israel aldrig tvekat över att skjuta ihjäl barn, kvinnor eller män oavsett om de håller slangbella eller olivkvist råder ingen tvekan om. Och ändå blir man överraskad över måndagens överfall på Ship To Gaza. Ändå förundras man över hur en på ytan demokratiskt styrd stat kan kidnappa såväl fartyg som passagerare efter att ha mördat andra. Man häpnar över det förakt för omvärlden som Israel än en gång visat.

Men inte ens detta faktum får Israels mest galna försvarsadvokater att besinna sig. MUFs ordförande Niklas Wykman är glad över att Ship To Gaza stoppades, Dick Erixon skriver att de stackars militärerna angreps när de ”gick ombord” och  KD-riksdagsledamoten Anneli Enochson påstår att de israeliska soldaterna försvarade sig när de ”attackerades” på båten. Att båtens passagerare rimligen borde ha rätt att -enligt internationell rätt – försvara sig med vad de vill när någon militärt anfaller deras båt (på internationellt vatten) är självklart oväsentligt för galningarna. Enligt tokhögern gäller rätten till självförsvar bara svenskar (om de inte gillar palestinier), israeler, amerikanska vita män och poliser som kallas öknamn eller blir fotograferade av tonåringar (oavsett nationalitet, så länge de inte är palestinier). Förlåt. Nu överdrev jag. Vare sig Wykman eller Enochson har försvarat poliser, de försvarade bara världens starkaste militärmakts rätt att försvara sig mot aktivister beväpnade med stenkulor och käppar.

Dessvärre blev tokhögern bara mer och mer galen. Svårt att rangordna de galna inläggen, men kristdemokraten Jonas Segersam slåss om förstaplatsen: ”Med paintball-gevär och en ambition att undvika våld fick gruppen soldater till slut ge upp när de sett en av sina kamrater kastad huvudstupa ner på däcket under och ta fram skarpa vapen för att försvara sig”, skriver kristdemokraten som alltså menar att världens starkaste militärmakt går till attack med färgploppar. Och folkpartisten Erik Svansbo ville väl inte vara sämre. Han hävdar att passagerarna på båtarna nog ville dö.

Ingen borde bli överraskad, men piratattacken mot Ship To Gaza är inte bara övervåld, lagbrott och förakt för humanitär hjälp. Det är ju sanslöst korkat också. För vad kan Israel rimligen tro att de tjänar på att skjuta ihjälp turkiska (och svenska?) medborgare på internationellt vatten? Kan någon israel tro att den attacken ska bidra till vare sig säkerhet, bra PR eller rimliga fredsavtal?

Världen har med rätta reagerat med kraft mot Israels brott mot internationell rätt, som i och med att attacken mot en turkiskt båt skedde på internationellt vatten rimligen måste anses ha begått en krigshandling mot Turkiet. I en annan värld borde detta lett till åtminstone tre saker: 1/att andra nationer skickar sina ”anti-pirat-styrkor” till Israels kust för att skydda båttrafiken i Medelhavet, 2/att NATOs medlemmar solidariskt attackerar Israel efter att landet angripit en NATO-medlem (Turkiet) och 3/att FN förklarar att en insatsstyrka ska rekryteras från medlemsländerna för att bevaka övergången till demokrati och respekt för internationell rätt i Israel.

Fast nu lever vi ju inte i en annan värld. I den här världen kommer USA stoppa alla tydliga FN-ställningstaganden mot Israel och israeliska brott mot internationell rätt leder inte till annat än att ovanligt många fingrar pekas. Det lär inte ens bli stopp för EUs orimliga handelsavtal med Israel. Det är – med andra ord – inte mycket som förändrats sedan mordet på Abu Jihad 1988.

Lycka till, Annika Östberg (den moraliska återbetalningen återstår)

Jag tror inte på hårdare straff som metod för att minska brottsligheten. Och även om även jag då och då kan önska hårdare straff för vidriga brott så vet jag, förnuftmässigt, att det inte hjälper alls. Alltså borde Annika Östbergs nära 30 år i fängelse räcka mer än väl. Låt oss hoppas att hennes tidsbestämda straff (och om hon släpps om något år) inte innebär att USA i framtiden avstår från att utlämna fängslade svenskar.

Det är ju värt att komma ihåg att Annika Östberg faktiskt inte är oskyldigt dömd: hon hjälpte sin kille att kallblodigt mörda en polis och var i högsta grad delaktig i ytterligare ett mord. NAs ledarsida skriver klokt om hennes fall.

Jag hoppas att Annika Östberg nu tar den chans hon fått: att hon fortsätter återanpassningen i fängelset och att hon sedan får chansen att sona sina brott bland människor. Fängelse är ett straff och – i bästa fall – ett sätt att rätta till beteenden som leder till brottslighet. Men att sitta i fängelse innebär inte att man moraliskt betalar tillbaka den skuld till mänskligheten som man har efter (att ha medverkat till) två mord. Det arbetet börjar den dag Annika Östberg kliver ur fängelset som en fri medborgare. Då återstår den moraliska återbetalningen: att sköta sig och att vara en god medmänniska. Lycka till, Annika!